Här sitter jag nu. Och julen är slut. Väl? Eller? Men varje år är det likadant – jag klamrar mig fast vid den, vill inte släppa taget riktigt än. Så därför har jag jultröjan på idag.
Många tankar springer ikapp med varandra i huvudet. Om årstiderna, om en av Nils Ferlins dikter som dök upp i en dröm inatt, om en gammal profet, om januari, den fattigaste månaden för många.
Ska vi ta en sak i taget. Jag har alltid tyckt att sommaren är min favoritårstid. Jag älskar värmen och solen, att slippa bylta på mig tunga kläder och kängor, att kunna svalka mig i skärgårdens vatten. Att solen nästan aldrig går ner. Men julen. Julen. Julen alltså. Och mörkret runtomkring den. Jag älskar mörkret. Det börjar nånstans vid Allhelgona och fortsätter en bit in på det nya året. Att få krypa in i mörkret, gömma mig från världens oro och tända ett litet litet ljus. Bara ett litet. Inte så att det stör mörkret. Stillheten. Jag har kommit fram till att jag älskar sommaren för vad den ger kroppen. Men vinterns mörker och snöns dämpande skyddstäcke ger själen något som sommaren saknar. Jag vill inte att ljuset ska komma tillbaka ännu, jag vill vila här lite till. Jag vill dra på mig mina ullsockor, krypa upp i soffan med min yllefilt och njuta av adventsstjärnan som lyser så fint i fönstret. Bara lite till.
Nils Ferlin skrev om en stalledräng som önskade sig ett magdeburgerspel. Det är ett slags dragspel. Han drömde om att skriva sånger vid dragspelet och bli en berömd artist. Ferlins dikt slutar inte lyckligt dock. Det är inte lätt för en stalledräng att bli berömd. Jag undrar varför den där dikten dök upp i min dröm plötsligt. Kanske var det för att jag skulle kunna skriva detta som uppmuntran till alla som har ett magdeburgerspel? För det har ni väl, alla? Jo, rota noga igenom gömmorna nu.
Vad står magdeburgerspelet för? Jag tänker att jag själv ju har massor av sådana. Till att börja med mitt piano, min gitarr och min skrivmaskin. Ursäkta, dator ska det stå. Men det behöver ju inte alls vara musikinstrument, det kan vara vad som helst som kan användas till något du drömmer om. Ibland kan det vara något till synes obetydligt, som plötsligt träder fram som en värdefull tillgång. Mina gamla dagböcker, till exempel. Dem har jag samlat i två stora lådor. Vilket magdeburgerspel! Hur mycket material till böcker eller filmer finns inte där! Eller mina kokböcker! Om jag hade varit mer intresserad av matlagning, vill säga. Nu är jag det bara till husbehov, men du förstår tanken. Det finns material att jobba med för den som letar noga.
I Bibeln pratar profeten Elisha med en kvinna som sökt hans hjälp. Hon har just blivit änka och hotas nu av fattigdom om inget händer väldigt snart. Man kan ana hennes desperation. Hon har två söner också, som ska försörjas. Men hon har stora skulder och fordringsägarna hotar ta sönerna ifrån henne. Det lär behövas en ängel eller ett stort mirakel från Gud, för nu är det bråttom. Men Elisha tänker praktiskt. Vad har du i huset, frågar han henne. Och utifrån hennes svar hjälper han henne att se de tillgångar som finns, alldeles nära henne, under näsan. Då kan undret ske.
Vad har du i huset? Ett magdeburgerspel eller två, helt säkert. Eller en kruka olja, som änkan hade. Den kunde användas. I januari är det många som får vända på sina få slantar ännu mer än annars. Men inte bara pengar är tillgångar. Den som har två magdeburgerspel kan sälja det ena. Eller, ja ni fattar.
Kanske ville drömmen också påminna mig om att jag är den där stalledrängen, som egentligen är en konstnär. Kanske är det sig själv Ferlin diktar om. Han fick kämpa, men han fick erkännande, ett mycket välförtjänt sådant. Jag har fått vänta länge, men nu är jag försörjd av det jag tjänat in under alla år, det som kallas pension. Ett slags medborgarlön – äntligen. Då skulle jag kunna ta tag i de där dikterna, dagböckerna, spela lite mer på dragspelet och komma lite närmare drömmen. Men jag hoppas att du inte tänker vänta på pensionen eller någon annan ursäkt. Som jag brukar säga: du har hela livet framför dig. Resten av ditt liv. Börja gå nu. Under tiden tittar jag på en julfilm till.